Tiggarstocken

När vi köpte Schaggarp fick vi berättat för oss om tiggarstocken som ska ha stått mellan det vi nu har som kök och det vi använder som matplats. Tiggarstocken hade suttit där för att markera hur långt in i huset tiggarna fick gå. Detta för att inte löss och annan ohyra skulle finnas i de delar av huset som familjen bodde i.
Under de två år som gått sedan vi flyttade in på gården har vi haft besök av i princip alla nu levande som en gång har bott här, och med gemensamma detektivkrafter har vi nu hittat tiggarstocken och satt tillbaka den på sin ursprungliga plats. Den är tyvärr kapad, men vi har löst med genom att sätta fast den med armeringsjärn.

Nu blir det altan

Vi har länge funderat på vad vi ska ha utanför huset, där det när vi flyttade in var stenbeläggning och rabatter. Vi har varit inne på glasveranda och träaltan ganska länge, men så i förra veckan rotade sig en tanke hos mig, jag ville ha ett trädäck med en del under tak och en del utan. Vi har ju bott här i över ett år så vi vet var solen är och det hjälpte ju till att bestämma placeringen på trädäcket.

Så här såg det ut för en vecka sedan. 

Det var grönt och frodigt, men just där solen är kvar som längst på kvällen.

En idegranshäck ut mot parkeringen fick stryka på foten. 

Och tyvärr stod en fin magnolia och en enorm ormhassel i vägen. 

Men det var inget att göra, vi tog bort dem. 

Huset ser helt annorlunda ut när buskarna kommer bort.

Nu ser man var trädäcket ska hamna. Det känns helrätt. 

Vi fick hjälp med att ta bort rötterna

Och så hyrde vi en jordborr för att borra för plintarna.

Markduk på 

Snickarhunden Pinnie

Skelettet börjar komma på plats. 

Micke byggde en brygga för att underlätta för oss att ta oss från köket och ut i trädgården. 

Nu blir det en pergola vid poolen

Vid poolen i vårt förra hus hade vi en fin pergola med ett möblemang som gjorde sig för drink före maten. Se mer om det här.
Nu vill vi så klart ha något liknande här, och idag började arbetet med det. Kul när snickaren arbetar hemma. :)

I trädgården blommar det nu.

Det dyker upp en massa fina blommor i rabatterna. 

Älskar allium

Butiksdörrar

I butiken satt ett par gamla svarta dubbeldörrar ut mot åkern. Vår tanke var att de skulle få sitta kvar, men innanför dem skulle vi ha ett par glasdörrar som öppnades inåt. Då hade vi kunnat ha de svarta dubbeldörrarna öppna när butiken var öppen, men stänga annars. Det hade sett bättre ut utifrån, för glasdörrarna passar inte så bra i den gamla korsvirkeslängan.
Men när de specialbeställda dörrarna kom, hade det blivit något fel på beställningen, och dörrarna är utåtgående, så vi var tvungna att tänka om. Vi tog bort de svarta dörrarna och satte in bara glasdörrarna. Det är jättefint inifrån, mycket mer ljus och så, men utifrån ser det ju lite skumt ut.

Här står de svarta dörrarna kvar, håll med om att det hade varit finare om det gått att stänga med dem. 

Ett sånt kök ska vi ha!

Häromdagen stod det en man och knackade på. Han hade hört att vi hade köksbutik och ville se vad vi hade att erbjuda. Under tiden det tog för mig att öppna dörren hade han fått syn på vårt kök genom köksfönstret, och efter att han presenterat sig sa han:
-Ett sånt kök ska vi ha!
Det känns härligt att man kan väcka den känslan hos andra människor. När han hade gått tog jag fram kameran för att se vad det var han gillade i vårt kök. Se själva:

Butiksdörrar

När vi köpte gården visste vi ju redan att vi skulle ha en butik någonstans, men vi hade inte bestämt var. Nu har vi fixat och donat med en av lokalerna och snart, snart är vi klara med den. Redan från början visste vi att vi skulle vilja byta den fula dörren som går in till ladan där butiken är. Rundade dörrar för tankarna till pizzavalv i min hjärna, och sådana vill jag inte ha, har aldrig gillat.

Här ser man den fula dörren tydligt. Det syns också att det tidigare varit en dubbelport som suttit innanför den svarta ramen.

I en av ladorna hittade de gamla pardörrarna som suttit på bostadshuset en gång i tiden. Det var hög kvalitet på dörrar förr i världen och de verkar ha hållit bra. På ladan har det troligen suttit ett par enkla bräddörrar tidigare, och det räcker ju inte när man ska ha butik, så vi tänkte att vi skulle försöka använda de gamla kasserade pardörrarna till butiken. De var rödmålade, och det passade inte till butiken, så de fick bli svarta.

Så i morse gick gubbarna igång med släggan. Den gamla dörren tog de bort, och började slå upp ursprungshålet. 

Kanterna blev förvånansvärt raka och fina, det syns tydligt var den gamla öppningen har varit. 

För att inget skulle rasa stagade de upp mitten på öppningen. 

De fick mäta och mäta för att kunna bygga en ram som passade de gamla dörrarna. 

Och här testar de att sätta i pardörren. Det kommer att bli hur fint som helst. 

Lite småfix kvar nu bara, så har vi en snygg butiksentré. :)

Jag vill också passa på att tacka för alla fina kommentarer jag får. Jag är själv urusel på att gå in och kommentera på era bloggar, men det betyder inte att jag inte läser eller uppskattar dem. Pussar till er alla!

Vårtecken

Idag är det den 14 januari, och våren är på väg. Gick ut i trädgården för att se om jag kunde hitta den. Och se vad jag fann:

Jul på Schaggarp

Så har den kommit och gått. Den första julen på Schaggarp. Redan när vi tittade på huset första gången, kunde jag längta efter att få julpynta och göra julmysigt i och runt huset.
Denna jul började med ruggigt väder, 8 grader och regn, men vi gjorde så gott vi kunde.

 

Fast jag måste erkänna att när det såg ut så här den 24 december, hade vi inte mycket hopp om en julig inramning till huset. 

 

Vi gjorde så gott vi kunde, och satte julbockar på gården, med slingor i, och så satte vi ljusnät på de stora buxbomskloten. 

 

Inne i huset, gjorde katterna sitt bästa för att höja julstämningen. 

 

Vi satte in granar, så klart, en i köket

 

och en i salen.

Själva julafton, den 24, firade vi inte jul i år, då båda mina systrar skulle fira med andra sidan (låter som om de skulle fira med en skum mörk figur, men jag menar så klart med svärföräldrarna). Josefin, vår dotter, bestämde sig då för att fira med sin pojkväns familj, och själva tog vi det lugnt hemma hos mina föräldrar. Det blev dansk fläskestek med knaprig svål. Vi hade jättetrevligt.

Döm om vår förvåning när vi vaknade den 25 december och det såg ut så här:

 

Det var ju inte mycket snö, men det var vitt och det var kallt, flera minusgrader. 

Jag tog kameran och gick en runda runt gården. 

 

 Det var krispigt vitt överallt, och solen tittade fram. 

Vår julafton, var den 26 december. Då var vi 14 personer i huset, och allt var hur juligt som helst. 

 

Precis till jul fick vi klart våra fina bord, som vår snickare Philip hade färdigställt. Vi har två likadana, det ena ska stå i butiken och det andra i köket, men så när vi är många så kan båda få plats i köket. Jättesnygga tycker jag att de är. Schaggarp design. :)

 

Till jul fick de dukar och en massa ljus. Dekorationer med grönkål och äpplen blev fint. 

 

Jag lyckade aldrig ta någon bild när alla satt vid bordet samtidigt. Alltid var det någon som var och tog mer mat. 

 

Och maten hade vi dukat fram på ön i köket, knytkalas som alltid på julen. Mammas köttbullar, pappas leverpastej, Fias sill, Paulas julgodis. Allt var som det skulle.  

 

 

 

 

I salen stod granen med alla klapparna och väntade. Jisses vad många klappar. Men det är klart, är man 14 personer och alla ger varandra, så blir det en del. 

 

Så här glad och söt var min yngsta systerson, Enzo.

 

Och självklart hittade tomten till Schaggarp också. 

 

 Tack hela familjen för att ni var med och gjorde första julen på Schaggarp så härlig.